Med medeltiden kom den katolska kyrkan till vår region. Åbo stift grundades redan år 1276. Kyrkobyggen påbörjades i de tre storsocknarna Närpes, Mustasaari och Pedersöre. Eftersom landskapet var glest befolkat, hade människorna lång väg till mässan. Kyrkstigar trampades upp på många håll. Dessa stigar har vuxit igen och landskapet har förändrats. På många håll har ändå kyrkstigarna fungerat som kontaktleder också långt efter medeltiden. Kunskapen om stigarna och landskapet har hållits vid liv genom århundraden.
Kyrkvägen i Kvevlax är vädokumenterad tack vare en grupp hembygdsaktiva med fotograf och lokalhistoriker Mikael Herrgård som primus motor. Genom att lägga ett pussel av muntlig tradition, platsnamn, arkeologiska fynd och bevarade vägavsnitt, har han i ord och bild kartlagt den gamla kyrkvägen från Kvevlax till Kapellbacken i Mustasaari.
Kvevlax var under medeltiden ett utpräglat skärgårdslandskap, och stora delar av kyrkfärden företogs följaktligen med båt. Troligen använde man skötbåtar och, i träskmarkerna, flatbottnade ökstockar som färdmedel.
Vi gör nedslag på fyra platser vid kyrkvägen: i Vassor, vid Hamnmossen, vid Vilanbacken och vid slutdestinationen Kapellbacken.
Hamnmossen:
På 1980-talet dikades området på Hamnmossen, söder om Stormossen, i Kvevlax. Under arbetet gjordes ett fantastiskt fynd – bland annat hittades delar av en båt och ett öskar. Analyser av träet visar att båten härstammar från 1400-talet. Det är här vid Hamnmossens hamnplats som man förtöjt de båtar som behövts för den fortsatta kyrkfärden över träskmarkerna mot Kapellbacken. År 2014 gjordes ett ännu äldre fynd norr om hamnplatsen. Man hittade resterna av en kavelbro från sent 1300-tal! En kavelbro är en enkel ”väg” av timmerstockar i sankmark. Ytterligare en tydlig lämning av kyrkvägen, och en hälsning från de årtionden när Korsholms slott byggdes.
