Nära Köurosvägen, vid Mickelsbacka i Pensala i Nykarleby reser sig ett stort flyttblock mitt i åkerlandskapet. Stenen är ungefär sex meter hög, och ibland växer björkarna upp kring den så den ser ut som en liten skogsholme. Men om man tar en närmare titt märker man att det är en sten med spännande inskriptioner.
Inskriptionerna är varken tolkade eller daterade, men flera av dem är av gammalt datum. Ett gränsråmärke var synligt uppe på stenen ännu på 1970-talet och går troligen att hitta ännu i denna dag.
Vilken gräns är det då fråga om? Och vad är det för en sten?
Den kallas i folkmun Sämjostenen, och det berättas att den varit gränssten mellan de medeltida socknarna Mustasaari och Pedersöre. Den var också råsten då den nya socknen Nykarleby grundades år 1607. Sämjostenen markerade gränsen mellan den nygrundade socknen Nykarleby och Vörå, som på 1530-talet avskilts från norra Mustasaari. I gamla dokument står skrivet ”Sämjesteen på Pensala mossen”.
Att Sämjostenen liknar en skogsholme också helt naturligt. Stenen har i tiderna rest sig som en liten holme i en omgivande sankmark. Namnet Pensala lär härstamma från de finska orden ”pieni” och ”salo”, och själva området har varit en mötesplats för erämarksjägare från inlandet och kustborna. Så det är mycket möjligt att Sämjostenen gett namn åt hela den by som vuxit fram sedan 1500-talet.
Sämjostenen vilar lugnt i sitt landskap. Om man skall tro namnet, har den heller inte varit vittne till några stora stridigheter, utan skulle i stället kunna berätta om grannsämja och fredlig samexistens. Ifall stenar kunde tala.
